Frågor & svar

  • Vad är radikalisering?
    Kort sagt är radikalisering ett socialt fenomen där en individ gradvis börjar acceptera våld som medel för att föra fram en viss politiks agenda. Processer in i våldsbejakande extremism brukar beskrivas som radikalisering. Att vara radikal är i sig inget negativt, utan något som är bra och välkomnat i ett demokratiskt samhälle. Idag används begreppet radikalisering ofta för att beskriva hur en individ dras in i våldsbejakande extremistiska sammanhang och har därför fått en negativ klang. Det är däremot viktigt att poängtera att radikala tankar inte alltid handlar om användning av våld.
  • Hur kan vi arbeta för att förbygga radikalisering och våldsbejakande extremism?
    Att förebygga våldsbejakande extremism är att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. För att göra detta krävs ett väl fungerande och långsiktigt samarbete mellan de aktörer som på olika sätt berörs av frågan. Det handlar om både offentliga verksamheter såsom kommun, skola, fritidsverksamhet, socialtjänst och polis samt civilsamhällesaktörer såsom idrottsföreningar, ungdomsorganisationer och religiösa samfund. Det innebär allt från att sprida kunskap om demokrati till att utbilda yrkesverksamma som möter barn och unga i frågor om radikalisering och våldsbejkande extremism till att erbjuda individbaserade insatser till unga i riskzon.
  • Vilka utmaningar står vi inför?
    Det finns olika utmaningar i arbetet mot radikalisering och våldsbejakande extremism. En utmaning är att inte tappa hoppet och fortsätta arbeta långsiktigt med de olika delarna som ingår i det förebyggande arbetet. Det innebär att man inte kan förändra samhället över en natt. Vi behöver ett långvarigt samarbete där alla instanser i samhället bidrar, men framförallt behövs kunskap. En stor utmaning är just bristen på kunskap. På så vis är det viktigt att sprida kunskap om radikalisering och våldsbejakande extremism samt vilka riskfaktorer som finns och hur man kan arbeta med frågan i sina verksamheter. En annan stor utmaning är att upptäcka personer som befinner sig i riskzon för att radikaliseras. Vi har idag en stor mängd ungdomar som av olika anledningar upplever att de står långt ifrån samhället och som känner en stor misstro gentemot myndigheter. Dessa ungdomar är extra sårbara för att radikaliseras och vi behöver därför arbeta intensivt för att öka deras känsla av tillhörighet och delaktighet i samhället. Ytterligare en utmaning är att kunna erbjuda insatser till personer som redan befinner sig i en radikaliseringsprocess eller som vill lämna en våldsbejakande miljö. I dagsläget finns mycket få verksamheter som erbjuder hjälp till avhoppare och det råder brist på strukturerade program för avhoppare.
  • Vad är våldsbejakande extremism?
    Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som inte respekterar andra människors frihet och rättigheter. Det handlar också om grupper som som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål eller för att få till en samhällsförändring.
  • Är radikalisering och våldsbejakande extremism samma sak?
    Radikalisering kan leda till våldsbejakande extremism som i sin tur kan leda till terrorism, men det behöver inte vara så. Det är inte alltid som radikalisering leder fram till att en person förespråkar eller utövar våldshandlingar.
  • Är radikalisering ett ungdomsfenomen?
    En stor del av de individer som väljer att ansluta sig till våldsbejakande extremistmiljöer är ungdomar och unga vuxna. Det finns många orsaker till detta, men enkelt förklarat kan man säga att unga personer befinner sig i en period av identitetssökande där det finns en stor drivkraft mot att känna tillhörighet och meningsfullhet. Många gånger kan extrema grupper och dess ideologi verka tilltalade för unga personer som ännu inte funnit svaren på livets stora frågor och som har en upplev känsla av utanförskap och orättvisa. På så vis är unga personer mer sårbara när det gäller att fångas upp av extrema grupper. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det även finns äldre vuxna individer som radikaliseras.
  • Vad betyder avradikalisering?
    Med avradikalisering menas den process som en radikaliserad person går igenom med hjälp från samhället för att ”hoppa av” eller vända sig ifrån den våldsbejakande miljön och ideologin som personen tidigare förespråkat och levt enligt. Precis som det inte finns en väg in i radikalisering och våldsbejakande extremism finns det heller inte en väg ur den. Processen är högst individuell, men grunden för en förändring är att individen själv måste vilja lämna den destruktiva miljön. Det är endast då samhällets insatser kan lyckas. Det finns olika orsaker bakom varför individer väljer att lämna dessa extrema miljöer, men de mest förekommande orsakerna är personlig mognad, insikt om konsekvenserna av sitt handlande samt att personen tröttnat på livsstilen och känner bristande tillfredställelse. Hur pass lätt eller svårt ett avhopp blir beror mycket på vilken typ av anknytning som individen har till den extrema gruppen.

Close